Look how far we've come my baby

Precis hemkommen ifrån en kväll tillsammans med Paula Linda och Dilan. Först tog jag och Paula en kaffe i stan och sen åkte vi ut till max och mötte upp de andra. Så himla kul att höra en killes synvinkel på saker och ting, och jag tänkte härmed följa Dilans råd om trix hit och dit. Ha ha så bra! ...

Nej skämt och sido, jag har faktiskt tänkt på min situation just nu och kommit fram till att detta, som jag har just nu, är det sista jag behöver. Däremot betyder inte det att jag kommer ändra på något eftersom jag intalar mig själv att jag är lycklig och inte behöver mer. If it's real, well I don't wanna know...Jag vill så gärna att detta ska vara bättre än inget, däremot är det inte det eftersom mina vänner såsom Paula får stå ut med mitt tjat, och hur kul är det ? Nej jag får ta mig i kragen och skärpa mig. För jag har lurat mig själv, för många gånger nu lalalal som Håkan så fint sjunger. Om det gör mig lycklig finns det ingen anledning till varför jag ska bli ledsen och besviken, eller det ska inte finnas det. Verkligheten är ju sällan så som vi ser den. Därför kommer det inte bli någon ändring.

mmh så får det bli. I've made a decision.



Ibland är man dum i huvudet, men det får vara okej.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0